tisdag, april 28

Vet inte alls vad jag vill.

Förresten spelar det ingen roll. För om jag bestämt mig för vad jag vill ha, och sedan har det inom räckhåll, då vill jag inte ha det. Jag vill inte ha det jag kan få. För att vara ännu mer precis, jag vill inte ha den jag kan få. Så fort jag inte behöver kämpa längre, så fort jag inte längre kastas från ont i hjärtat till svävande en gång i timmen, så fort jag borde kunna vara lite säker, så fort någon finns inom räckhåll, då drar jag mig undan, stänger ner. Det har alltid varit så. Hur tar man bort den störningen? Den är inte hälsosam. Den gör mig tom. Och arg. Och trött. Vem skulle orka?


Äsch. Vad surrar jag om?
-