you were working as a waitress in a cocktail bar, when I met you.

Försöker skriva texter till vår hemsida (det går urdåligt), har ont i rumpan på grund av obarmhärtigt träig köksstol, kan inte bestämma mig om jag ska tvinga mig att jobba lite till eller om jag ska ge upp och sova, och nu kom jag på att jag måste sammanställa en önskelista. I-LANDSPROBLEM JAG VEEEET, men om ni aldrig haft 11 dagar mellan födelsedag och julafton så får ni inte uttala er, tack.

... ska bara hålla käften och vara glad att jag fortfarande får presenter och julklappar fast jag ska fylla 21. 


Ack, detta ambivalenta sinnelag.


Sova får det bli.

these words.

"Jag har alltid skattat ordet högt, och har ofta gjort misstaget att tro mer på ord än handling. Mitt hjärta (och min fitta) är till salu för en kärnfull fras, ett koncentrerat uttryck, en välformad vers eller en överraskande liknelse."
- Erica Jong (Isadora i "Rädd att flyga")




Är ni besatta av ord? Kan ni stanna upp och börja älska en formulering besinningslöst, rysa av välbehag när en person sätter exakt rätt ord i exakt rätt ordning? Har ni sådana knappar? Jag hatar vissa ord, tycker illa om, vill inte forma med min tunga, vill inte skriva ner. Andra ord fascinerar mig, de är vackrare, intressantare, starkare, än några andra ord. Är det bara jag? Flyttar runt ord, punkter, fetstil, kommateringar, parenteser, kursiverat. Allt betyder något, minsta tecken ändrar på allt jag vill säga. Jag kan formulera ett egentligen nästan meningslöst Twitterinlägg i evigheter. 140 tecken, eller mindre. Hata en hel text på grund av en svag mening. Älska på samma grunder, ett ord, en självlysande fras. Stavfelsallergi. Absolut särskrivningsavsky.

and pray for the thunder, and the rain to quietly pass me by.

Världens bästa låt. Inget slår Axl, men Fergie är ju så rocksnygg att man kan dö lite. Förutom att hon skulle kunna skippa att, ehm, åma sig sådär.

you can't stop rock'n'roll.

Så. Jävla. Bra.


Slash med Dave Grohl (Nirvana och Foo Fighters) och Duff McKagan (Guns och Velvet Revolver).

living in a material world, and I am a material girl.

Försöker skriva lite, SKAPA liksom, men min dator surrar vidrigt högt vilket leder till att det enda jag kan tänka på är att jag verkligen har ett livsfarligt sug efter att köpa en ny dator. (Eller en ny livskamrat/bästa vän/största kärlek i livet, det beror lite på hur man ser det. Och hur mycket tid man spenderar med sin dator.)

(.........)

you're my new tattoo.

Tattoologist, finaste tatueringsbloggen.

"på nådigt uppdrag"

Haha. Alltså. Sånt här högtravande får mig att kippa efter andan av fniss. "...härmed på nådigt uppdrag". fnissfniss Samma sak när jag tittar på tex. "Stolthet och fördom". fnissfniss. Absolut roligast är i "Marie Antoinette" när hon ska klä på sig på morgonen, men hon får inte göra det själv och det kommer hela tiden någon ny som står högre i rang som ska göra det, så hon blir aldrig påklädd. Nivet?


...samtidigt som jag blir superirriterad och blir äcklad av att det här språket ens förekommer i nutid.


Från Ebbas blogg.

and you see pain like it is pleasure, like a work of art.

Magiska jäkla kvinna.


Hittat hos Nöjesbloggen.

in the religion of the insecure I must be myself.

Sovmorgon, frukost, 130 olästa poster i Google reader, gårdagens "Så mycket bättre" i bakgrunden (älskar Lena Ph, men vad gör E-Type där egentligen?). Ledig söndag. Idag återvänder min kära sambo till Sälen och då är det slut på lugnet (på ett bra sätt). Igår tog jag tillvara på min sista ensamma dag= såg på Idolrepris (har ju sagt att jag inte ska bry mig, men den där j-ä-v-l-a kräktråkiga Robin gjorde alltså att en av Amandorna åkte ur och då blev jag arg), drog ner rullgardinerna och tittade på sista HP-filmen (japp, grät på exakt samma två ställen som vanligt), drog upp rullgardinerna och sträcktittade på sisådär fem Glee-avsnitt och sen duschade jag och bytte sängkläder och sov 12 timmar i sträck.

Som vanligt river bloggläsning upp fniss och tankar och skratt och ilska och allt däremellan och eftersom att jag idag läst 130 inlägg kan det leda till att det skuttar upp några här också. Som små efterskalv.


Förresten. Jag brukar inte klaga på vädret. Tillåter inte något så nyckfullt att sänka mitt humör. Men utanför fönstret ser det fortfarande ut som grått oktoberslut trots att kalendern säger 20:e november, ingen snö och inga minusgrader. Winterwonderland, hallå?

J. Edgar.

Oh, ser lovande ut. J. Edgar. Trailern ger samma visuella vibbar som tex. Public Enemies. Älskar filmer som utspelas i den här tidsandan. Män i hattar. Cigarrer. Fotograferna har kameror med lustiga blixtar. Allt är stiligt och välklätt. Loveit.

Melancholia.

Melancholia. Väldigt aktuell under filmfestivalen i Cannes i våras (von Trier bannlystes), tävlade om Guldpalmen, Kirsten Dunst fick pris för bästa skådesspelerska. "Episkt mästerverk som höjdes till skyarna på filmfestivalen i Cannes" säger baksidetexten. Höga betyg från recensenter. 

Se den inte. Andlöst jävla urtråkig och den där planeten som skulle krascha kom inte in i handlingen förrän ungefär... sista 45 minuterna. Jag försökte verkligen att uppskatta filmen på det konstnärliga/djupa/ vackra/fascinerade sätt som jag antar att den ska uppskattas, men det gick inte. Försökte så in i helvete. Jag kan gå med på att sista tredjedelen av filmen gav en del obehagliga krypningar och filmen stundtals var vacker och genialisk, men när en film beskrivs som ett "episk mästerverk" och att "man aldrig sett jorden gå under på ett så gastkramande vackert sätt", då förväntar jag mig att bli förstummad, omtumlad och en aning överkörd. Inte uttråkad och irriterad.

Gud, vilken besvikelse.

Tillägg: Det här är en "svår" film. Konstnärlig. von Trier är en utmanande filmskapare. Hyllningarna av Melancholia är enligt mig ett utslag av ängsliga recensenter. Det är fult och ointelligent att inte uppskatta en film av den här typen, därför klättrar skribenterna på varandras axlar i iver om att höras högst i hyllningskören. Kunde ingen bara sagt som det var: det kunde blivit fantastiskt, men blev sämre än medelmåttigt.

Bah, kultur när den är som mest förutsägbar.

just freakin' do it!

Nu har jag på riktigt suttit vid köksbordet, med ögonen klistrade på datorskärmen, sen kl 11. Ont i sittbenen. Bestämde för ett tag sen att jag skulle släpa mig till gymmet och dra av ett pass. Det är dock en ohyggligt lång väg dit:
1. Resa mig upp. 2. Borsta tänderna. 3. Sätta i linserna. 4. Byta om. 5. Skrapa rutorna på bilen. 6. Köra till Experium.


Tänker på den här bloggen, tar ett mentalt grepp i mitt eget hår och drar mig upp från stolen.

åh, hjärtskärande avslut.

På onsdag kommer den sista Harry Potter-filmen ut på dvd . (---- plats för exalterade utrop ----). Eftersom att jag är bokälskare och total HP-nörd har jag i princip hatat filmerna, men började faktiskt gilla vid Fenixordern. Halvblodsprinsen var helt ok, Dödsrelikerna del 1 var tråkig, Dödsrelikerna del 2 var en helt klart värdig filmatisering av den storslaget avslutande bokhalvan.


Vad jag egentligen ville säga var att jag tittade på det här klippet några dagar innan jag såg sista filmen och jag grät.................... (Men det var ingenting emot hur jag grät när jag väl såg filmjäveln. Och hur mycket jag grät när jag såg filmen var ingenting emot hur mycket jag grät när jag läste boken första gången.)

fler fynd från arkivet.

"Ps. Sluta springa. Att springa är bara ett substitut för anorexi." 




Haha. Älskar Fotbollsfrun. Köp hennes bok och läs hennes blogg.

ett av alla missbruk.

Har bytt webbläsare (hejdå safari, hej chrome) och sitter nu och rensar bland miljoner bokmärken. Är det någon mer än jag som är total bokmärkesmissbrukare? "Oj, intressant! -> Orkar inte läsa nu -> bokmärker -> glömmer bort." Tänker alltid att jag ska blogga eller twittra om det, reflektera, tipsa, dela med mig, komma ihåg. Hm. Sätter det här på förbättringslistan.

the smell of wine and cheap perfume.

Jag vet inte varför jag fortsätter att lägga uppmärksamhet på årets Idol när det ändå bara irriterar livet ur mig. Amandorna är fortfarande bra, men annars är det ju bara stort g-ä-s-p, alternativt skämskudde fram. Kolla det här inlägget jag gjorde förra året om bästa idolen någonsin, och titta sedan på det här klippet. Begrunda innebörden av ordet "klasskillnad".


 

it's me!

Gym, Sollentuna

Receptionisten (lägger precis på telefonen efter ett samtal och säger högt): Fan vad jag är trevlig, jag skulle bli så glad om jag ringde mig själv.



fniss. Jag är faktiskt också så på jobbet. Promise.

(tjuvlyssnat, as usual.)

always remember.

Mitt skrivbordsunderlägg just nu. because it's true. Och för att jag älskar något med bilden till höger.

fniss

Buss, Mariehamn
 Tre flickor ~16 pratar om vart de vill åka på semester. Förslag som Paris, London och New York kommer upp.
Tjej 1: Men kan vi inte åka till ett arabland? Jag hörde att det var vår där nu!



hahah. Jag dör fnissdöden. tjuvlyssnat, of course.

tips.

Coooooooooool site.

tips.

fniss

all this beauty.

Denna klänning. Alltså. Åh.

Från Emma.