måndag, april 13

Lätt att säga, svårt att göra, men ändå ett måste.

it's the heart, afraid of breaking
that never learns to dance
it's the dream, afraid of waking
that never takes the chance



Ja, om vi nu ska vara lite djupa (har varit instängd med mig själv lite för många dagar) så är det precis det allting handlar om. Våga. Det kanske går åt helvete och du får tillbaka ditt hjärta sönderslaget i små små bitar, men du har iallafall försökt. "It will eat your mind, did you hold it back? It comes to you in slow attacks, it's the meanest fire". Du vill inte känna så. Det dödar. Långsamt. Det gäller inte bara kärlek (även om det är det jag tänker på efter flera timmar med Westlife, ska snart sluta) det gäller allt. Allt allt allt. Sluta aldrig våga. Och om du aldrig börjat, gör det nu. Idag. Allt som ligger i bakhuvudet och skaver, ut med det, gör det. Färga håret rött, säg till den där killen att han faktiskt har dom finaste ögonen du någonsin sett, flytta till en annan stad, sök ett nytt jobb, köp dom där galna skorna, tala om för henne att ditt hjärta vickar till på något konstigt vis varje gång du ser henne. Qui ne risque rien, risque plus. (If you don't risk anything, you risk even more.) Min tatuering sitter där den sitter för jag får aldrig, aldrig någonsin glömma hur viktigt det är att våga.

-

Inga kommentarer: