hello there miss hurricane

OHMY, what a day. Började 8.00 och sen var det full fart från kl 9. Hejdå julgäster, hejhej nyårsgäster. Allmänt vanligt kaos, mat, bärgningar, telefoner som ringer konstant, kunder som fattar noll, hyrbilsbokningar, kunder som åker iväg med pumphandtaget i bilen så att pumphandtaget går sönder. Avslutade arbetspasset med lite hyrbilsadministration, siffrorsiffrorsiffror, skadenummer, försäkringsbolag, självrisker, blablabla.

haHA, men dagens bästa var ju (?) helt klart när dieseln tog slut kl 16. En av årets största avrese/ankomstdagar. Slut. På. Diesel. HAHAHA, hysteriskt vansinnesskratt. Vid kl 23 ikväll ska tankbilen förhoppningsvis komma och fylla på. HAHAHA

Nu är jag så aptrött att jag faktiskt ska duscha och gå och lägga mig. Det är okej, för jag börjar 05.45 imorgon. Borde alltså egentligen sova redan nu. 

a girl's just as hot as the shoes she choose.

Jajemen, nyårsträning på g.

last christmas... it was COLD

Ehm, skulle ha en rätt effektiv ledig onsdag hade jag planerat, men först råkade jag sova till 10.30 och så hade jag en ansiktsbehandling bokad kl 11.00, och när jag kom hem från den satt Linnea och spelade ukelele i soffan (nej jag skojar inte) och sen har vi tittat på Glee i flera timmar. Hoppsan. Men är ändå så jäkla blank i ansiktet att man kan spegla sig i mina kinder = inte i form att visa mig bland människor. Tadamtadam. Det har regnat lite och sen har det snöat stora fina snöflingor och nu kan det hända att det faktiskt regnar igen. BAH. Förra julen var det typ -20, och jo, jag föredrar det framför -0.7 och stormvindar.


snööööö ge mig snööööö och miiiinuuuuusgraaadeeeeerrrrrrrr.

ho ho ho

Åh. Fin julafton. Mat och familj och paket och vänner och choklad. Letat fram gamla kläder i kartonger som är kul att använda igen. Hittat den perfekta nyårsklänningen i en kartong. Paljetter och rygg, mhhhm. (Funderade på den här men ska väl tänka ekonomiskt när jag faktiskt liksom inte behöver köpa ny...) Nu ska jag sova och i morgon blir det födelsedagsfrukost för lillebror och sen tillbaka till Sälen. ÅH vill också vara julledig och mysa hemma längre och vara ute i dimman på juldagen och träffa människor man inte träffat på miljoner år. Wellwell, får sälja korv på Statoil istället.

lady in red is dancing with me, cheek to cheek.

Okej, vill bara ge bildbevis på det här röda. Sjukt rött. Förstår om ni hade svårt att tro på det först, är ju inte den färggladaste individ som vandrat på jorden. (svart<3)

Plus att ni kanske glömt hur jag ser hur? HERE I AM. (Luggen har växt ut nu igen så den är halvtam och bortdragen och sned och allmänt fjortisaktig. Ska klippa den när jag kommer tillbaka till Sälen. Promise.)

'cause the snow keeps on fallin' even though we were bad.

Bästa jullåten. TEXTEN


Jag har den rödaste jäkla klänning ni kan tänka er. Dock mer djävulsröd än tomteröd. Snart ska jag se på Kalle Anka för första gången på två år. Senaste två jularna har jag stått på Statoil och sålt desperata sistasistaminuten-julklappar vid den här tiden. Fint att vara hemma nu.


PUSS OCH GOD JUL

hejhej

Okej, HUR LÄSKIGT? Jag har blivit en cyklop. Japp. Den Anna ni känner existerar no more. Har blivit ett mytologiskt monster från Grekland. Tänk, det trodde man aldrig.


Hehehe, nerå. Det som har hänt är att jag har gått över to the dark side... har köpt en mac. Macbook pro, my new lover (uttalar det som Carrie gör när hon har Petrovsky i sista säsongen, (2 min in i klippet)).


Hursomhelst, vad jag egentligen ville säga är att jag sitter här hemma i Säter och julmyser i soffan med min nya lover och leker med photo booth. Tittar på tallen. Äter lite choklad. Tittar på urgammal uppesittarkväll på svt1. Var ut på stan på eftermiddagen och gjorde sista julfixandet, kallt och blött och blåsigt och fyihelvete med folk. Nu tänker jag inte gå utanför dörren förrän den här julen är slut. Vilket betyder söndag förmiddag, för då måste jag tillbaka till Sälen.


Ha en superfin jul kära ni. PUSS

you were working as a waitress in a cocktail bar, when I met you.

Försöker skriva texter till vår hemsida (det går urdåligt), har ont i rumpan på grund av obarmhärtigt träig köksstol, kan inte bestämma mig om jag ska tvinga mig att jobba lite till eller om jag ska ge upp och sova, och nu kom jag på att jag måste sammanställa en önskelista. I-LANDSPROBLEM JAG VEEEET, men om ni aldrig haft 11 dagar mellan födelsedag och julafton så får ni inte uttala er, tack.

... ska bara hålla käften och vara glad att jag fortfarande får presenter och julklappar fast jag ska fylla 21. 


Ack, detta ambivalenta sinnelag.


Sova får det bli.

these words.

"Jag har alltid skattat ordet högt, och har ofta gjort misstaget att tro mer på ord än handling. Mitt hjärta (och min fitta) är till salu för en kärnfull fras, ett koncentrerat uttryck, en välformad vers eller en överraskande liknelse."
- Erica Jong (Isadora i "Rädd att flyga")




Är ni besatta av ord? Kan ni stanna upp och börja älska en formulering besinningslöst, rysa av välbehag när en person sätter exakt rätt ord i exakt rätt ordning? Har ni sådana knappar? Jag hatar vissa ord, tycker illa om, vill inte forma med min tunga, vill inte skriva ner. Andra ord fascinerar mig, de är vackrare, intressantare, starkare, än några andra ord. Är det bara jag? Flyttar runt ord, punkter, fetstil, kommateringar, parenteser, kursiverat. Allt betyder något, minsta tecken ändrar på allt jag vill säga. Jag kan formulera ett egentligen nästan meningslöst Twitterinlägg i evigheter. 140 tecken, eller mindre. Hata en hel text på grund av en svag mening. Älska på samma grunder, ett ord, en självlysande fras. Stavfelsallergi. Absolut särskrivningsavsky.

and pray for the thunder, and the rain to quietly pass me by.

Världens bästa låt. Inget slår Axl, men Fergie är ju så rocksnygg att man kan dö lite. Förutom att hon skulle kunna skippa att, ehm, åma sig sådär.

you can't stop rock'n'roll.

Så. Jävla. Bra.


Slash med Dave Grohl (Nirvana och Foo Fighters) och Duff McKagan (Guns och Velvet Revolver).

living in a material world, and I am a material girl.

Försöker skriva lite, SKAPA liksom, men min dator surrar vidrigt högt vilket leder till att det enda jag kan tänka på är att jag verkligen har ett livsfarligt sug efter att köpa en ny dator. (Eller en ny livskamrat/bästa vän/största kärlek i livet, det beror lite på hur man ser det. Och hur mycket tid man spenderar med sin dator.)

(.........)

you're my new tattoo.

Tattoologist, finaste tatueringsbloggen.

"på nådigt uppdrag"

Haha. Alltså. Sånt här högtravande får mig att kippa efter andan av fniss. "...härmed på nådigt uppdrag". fnissfniss Samma sak när jag tittar på tex. "Stolthet och fördom". fnissfniss. Absolut roligast är i "Marie Antoinette" när hon ska klä på sig på morgonen, men hon får inte göra det själv och det kommer hela tiden någon ny som står högre i rang som ska göra det, så hon blir aldrig påklädd. Nivet?


...samtidigt som jag blir superirriterad och blir äcklad av att det här språket ens förekommer i nutid.


Från Ebbas blogg.

and you see pain like it is pleasure, like a work of art.

Magiska jäkla kvinna.


Hittat hos Nöjesbloggen.

in the religion of the insecure I must be myself.

Sovmorgon, frukost, 130 olästa poster i Google reader, gårdagens "Så mycket bättre" i bakgrunden (älskar Lena Ph, men vad gör E-Type där egentligen?). Ledig söndag. Idag återvänder min kära sambo till Sälen och då är det slut på lugnet (på ett bra sätt). Igår tog jag tillvara på min sista ensamma dag= såg på Idolrepris (har ju sagt att jag inte ska bry mig, men den där j-ä-v-l-a kräktråkiga Robin gjorde alltså att en av Amandorna åkte ur och då blev jag arg), drog ner rullgardinerna och tittade på sista HP-filmen (japp, grät på exakt samma två ställen som vanligt), drog upp rullgardinerna och sträcktittade på sisådär fem Glee-avsnitt och sen duschade jag och bytte sängkläder och sov 12 timmar i sträck.

Som vanligt river bloggläsning upp fniss och tankar och skratt och ilska och allt däremellan och eftersom att jag idag läst 130 inlägg kan det leda till att det skuttar upp några här också. Som små efterskalv.


Förresten. Jag brukar inte klaga på vädret. Tillåter inte något så nyckfullt att sänka mitt humör. Men utanför fönstret ser det fortfarande ut som grått oktoberslut trots att kalendern säger 20:e november, ingen snö och inga minusgrader. Winterwonderland, hallå?

J. Edgar.

Oh, ser lovande ut. J. Edgar. Trailern ger samma visuella vibbar som tex. Public Enemies. Älskar filmer som utspelas i den här tidsandan. Män i hattar. Cigarrer. Fotograferna har kameror med lustiga blixtar. Allt är stiligt och välklätt. Loveit.

Melancholia.

Melancholia. Väldigt aktuell under filmfestivalen i Cannes i våras (von Trier bannlystes), tävlade om Guldpalmen, Kirsten Dunst fick pris för bästa skådesspelerska. "Episkt mästerverk som höjdes till skyarna på filmfestivalen i Cannes" säger baksidetexten. Höga betyg från recensenter. 

Se den inte. Andlöst jävla urtråkig och den där planeten som skulle krascha kom inte in i handlingen förrän ungefär... sista 45 minuterna. Jag försökte verkligen att uppskatta filmen på det konstnärliga/djupa/ vackra/fascinerade sätt som jag antar att den ska uppskattas, men det gick inte. Försökte så in i helvete. Jag kan gå med på att sista tredjedelen av filmen gav en del obehagliga krypningar och filmen stundtals var vacker och genialisk, men när en film beskrivs som ett "episk mästerverk" och att "man aldrig sett jorden gå under på ett så gastkramande vackert sätt", då förväntar jag mig att bli förstummad, omtumlad och en aning överkörd. Inte uttråkad och irriterad.

Gud, vilken besvikelse.

Tillägg: Det här är en "svår" film. Konstnärlig. von Trier är en utmanande filmskapare. Hyllningarna av Melancholia är enligt mig ett utslag av ängsliga recensenter. Det är fult och ointelligent att inte uppskatta en film av den här typen, därför klättrar skribenterna på varandras axlar i iver om att höras högst i hyllningskören. Kunde ingen bara sagt som det var: det kunde blivit fantastiskt, men blev sämre än medelmåttigt.

Bah, kultur när den är som mest förutsägbar.

just freakin' do it!

Nu har jag på riktigt suttit vid köksbordet, med ögonen klistrade på datorskärmen, sen kl 11. Ont i sittbenen. Bestämde för ett tag sen att jag skulle släpa mig till gymmet och dra av ett pass. Det är dock en ohyggligt lång väg dit:
1. Resa mig upp. 2. Borsta tänderna. 3. Sätta i linserna. 4. Byta om. 5. Skrapa rutorna på bilen. 6. Köra till Experium.


Tänker på den här bloggen, tar ett mentalt grepp i mitt eget hår och drar mig upp från stolen.

åh, hjärtskärande avslut.

På onsdag kommer den sista Harry Potter-filmen ut på dvd . (---- plats för exalterade utrop ----). Eftersom att jag är bokälskare och total HP-nörd har jag i princip hatat filmerna, men började faktiskt gilla vid Fenixordern. Halvblodsprinsen var helt ok, Dödsrelikerna del 1 var tråkig, Dödsrelikerna del 2 var en helt klart värdig filmatisering av den storslaget avslutande bokhalvan.


Vad jag egentligen ville säga var att jag tittade på det här klippet några dagar innan jag såg sista filmen och jag grät.................... (Men det var ingenting emot hur jag grät när jag väl såg filmjäveln. Och hur mycket jag grät när jag såg filmen var ingenting emot hur mycket jag grät när jag läste boken första gången.)

fler fynd från arkivet.

"Ps. Sluta springa. Att springa är bara ett substitut för anorexi." 




Haha. Älskar Fotbollsfrun. Köp hennes bok och läs hennes blogg.

ett av alla missbruk.

Har bytt webbläsare (hejdå safari, hej chrome) och sitter nu och rensar bland miljoner bokmärken. Är det någon mer än jag som är total bokmärkesmissbrukare? "Oj, intressant! -> Orkar inte läsa nu -> bokmärker -> glömmer bort." Tänker alltid att jag ska blogga eller twittra om det, reflektera, tipsa, dela med mig, komma ihåg. Hm. Sätter det här på förbättringslistan.

the smell of wine and cheap perfume.

Jag vet inte varför jag fortsätter att lägga uppmärksamhet på årets Idol när det ändå bara irriterar livet ur mig. Amandorna är fortfarande bra, men annars är det ju bara stort g-ä-s-p, alternativt skämskudde fram. Kolla det här inlägget jag gjorde förra året om bästa idolen någonsin, och titta sedan på det här klippet. Begrunda innebörden av ordet "klasskillnad".


 

it's me!

Gym, Sollentuna

Receptionisten (lägger precis på telefonen efter ett samtal och säger högt): Fan vad jag är trevlig, jag skulle bli så glad om jag ringde mig själv.



fniss. Jag är faktiskt också så på jobbet. Promise.

(tjuvlyssnat, as usual.)

always remember.

Mitt skrivbordsunderlägg just nu. because it's true. Och för att jag älskar något med bilden till höger.

fniss

Buss, Mariehamn
 Tre flickor ~16 pratar om vart de vill åka på semester. Förslag som Paris, London och New York kommer upp.
Tjej 1: Men kan vi inte åka till ett arabland? Jag hörde att det var vår där nu!



hahah. Jag dör fnissdöden. tjuvlyssnat, of course.

tips.

Coooooooooool site.

tips.

fniss

all this beauty.

Denna klänning. Alltså. Åh.

Från Emma.

like I'm the only one that's in command.

Skulle egentligen publicerat det här igår och skrivit "om exakt en vecka!", men det glömde jag bort. Hursomhelst, nästa onsdag styr jag och Linda kompassen mot Stockholm, Linnsan, och Rihanna. BOOM.




Jag styr kompassen mot Säter på tisdag eftermiddag, mot Stockholm vid onsdag lunchtid, hem från Stockholm torsdag eftermiddag, och återvänder till mitt kära fjäll på måndag förmiddag. Om någon vill boka in en dejt när jag är hemma så föreslår jag att att planering för detta inleds nu. Vill inte låta hybris, men mina hemmavisiter brukar ha en benägenhet att svishhhhhhh försvinna.

j'aime paris.

Drabbades av oerhört akut Frankrikelängtan, var tvungen att titta igenom bilderna från när jag var där med min franskagrupp våren 2008. Önskar dock att jag hade fotat mycket mer och mycket bättre. (...). Var bara i Paris några få timmar, det känns knappt som att jag kan säga att jag varit där på riktigt. Vi höll till några timmar utanför Paris och sprang runt i katedraler och champagnehus och allt sånt där.

fullsatt Stade de France var ju mäktigt, men landskamp i RUGBY?

Notre Dame. Åh.

parisiska hus

oh lala, la tour eiffel

kommer ej ihåg vad detta är? men ser viktigt ut

utsikt från eiffeltornet

kom tyvärr inte närmare Sacré-Cœur än sådär

okej, ta kort på mig härnurå, TADAAA

gissa vad?

gissa vad?

mais oui.

Jag får hjärtstopp och andnöd av dessa bilder. Paris. Älskade franska. 

Rekommenderar för övrigt att ni lägger in fröken Jacquelines blogg i din läslista. Vem behöver inte en daglig dos av vackra foton och fina funderingar?

keep up the speed.

Vet ni hur god?! Först kan man tycka att det smakar liiiite konstgjort, men sen - mMMMmm.

Spinningen gick ok, visste inte hur mycket jag skulle orka och ville gärna palla hela passet, så maxade inte. Big no no. Nu sitter jag här och känner mig oerhört irriterande otillfredsställd och det är ju inte direkt känslan jag söker med träning. Hellre näradödenkaninteröramig-trött. Alltså: maxa alltid. Spara inte på något. Kör tills du vill kräkas, sen kör du lite till. train insane or remain the same.

bicycle races are coming our way, so forget all your duties, oh yeah.

Brrrrr-väder idag. Blötkallt i luften, runt nollan hela dagen, och så detta dis.

Åt korv till nödlunch på jobbet (orkade inte fixa matlåda igår..), steker nu falukorv till middag + matlåda imorgon. KORV. Borde få förbud. Äter dessutom för sen middag idag, ska på första spinningpasset på 1½ år, hej kräk. Men OJ vad laddad jag är, har saknat ihjäl mig efter spinning.

yes you are a shining light.

Idol 2011. BAHAHA. Tragedi och komik i en bisarrt pinsam tonårscocktail: med undantag för Amandorna.


Amanda Persson:


Hisnande jäkla vackert. Lykke Li-mystisk aura.


Amanda Fondell:


 Rösten, scenspråket, blicken, utstrålningen, de egna tolkningarna, så satans jäkla magisk.

Dagens fyra punkter.

1. Det existerar åtskilliga individer i detta universum som borde beläggas med ett strikt förbud gällande användade av hashtags på Twitter.

2. Det existerar även åtskilliga individer i universum som inte vet vad "hashtag" och "Twitter" innebär, och det är minst lika absolut inte okej som att missbruka hashtags.

3. Jag har alldeles precis haft ett riktigt rivigt vulkanutbrott i soffan, till följd av att min dator och min internetanslutning bildat pakt och bestämt sig för att strategiskt driva mig till komplett vansinne. (Snart kommer Paolo Roberto in och programleder och sen blir det öråd där jag enhälligt röstas bort och dumpas i havet.)

4. Har kommit till slutsatsen att detta kompletta vansinne skulle kunna undvikas om jag bara utvecklade den hos mig icke-existerande egenskapen "tålamod". Jag misstänker även att detta utvecklande markant skulle minska antalet minuter jag spenderar på att vara dödligt irriterad varje dag, vilket i nuläget ligger på ca 90% av det totala antalet minuter som ett dygn består av.



Eller vad säger ni?

happiness hit her like a train on a track.

Lediga helger växer ju inte direkt på träd i min Statoilvärld, så när dom väl inträffar blir det lätt lite hets från min sida: HERREGUD VILKEN TOPPENHELG JAG SKA HA. Typ så. Nu har jag haft två lediga helger på raken, förra veckan hade jag familj på besök och det var himla fint och mysigt och bra. Den här helgen har varit... såhär:

Slutade 18 i fredags, rusade hem, viftade på lite mascara och släppte ut håret, mötte upp mina kära grannar Lisa och Lenita, promenerade ner till Gustavs, mötte Frida, beställde mat, hejade på människor, Jonte anslöt, pratade åt drack i några timmar, åkte hem till mig, diskuterade snygga kvinnor och män, osv, avslutade kvällen cirkus kl 23. 

  Började lördagen med sovmorgon, slog på tredje piratesfilmen, plockade runt, åt frukost, målade naglarna i silver, promenerade till jobbet för att hämta kvarglömd laddare, åt kexchoklad till lunch, mötte upp några tjejer och tog ett par timmar i saunavärlden, plockade ihop middagsingredienser på Ica, fnissade över tapas och vin och pepsi och cola hemma hos Karin, spelade spel (jag lekte konståknings-vm, Frida åt en matsked ketchup, Camilla sniffade vitpeppar- bland annat), skrattade så tårarna rann, avslutade kvällen strax före tolv.

  Lite kortare sovmorgon, plock i lägenheten, klädorganisation, fick ett felsänt sms av en gymnasiekompis (så himla trevligt fel, tack J!), läste Elle, tog en friskispromenad med Lisa och Lenita, hämtade bilen hos Karin, blev bjuden på mmmMMM-soppmiddag hos Lenita, jag och Lisa fick med oss varsin matlåda med oss hem. Nu sitter jag i soffan, tittar på Babel, ska se på Människans planet, och efter det en italiensk film, sen sova.

Jo, jag drar nog till med: oklanderligt utförd helg.
(endast med undantag att Liverpool bara spelade oavgjort, Leksand vann bara efter straffar och United-City slutade 1-6.)

nya vinterskor?

alla fyra från Nelly.

Servicepersonal och deras övernaturliga gåvor.

FÖRRESTEN.

Det snöade rätt så jättemycket här i söndags. Kräksnöade skulle man nästan kunna säga. Tjejen på Statoil (=jag) fick självklart ta skulden över denna skymf, hur VÅGAR snön falla ner och sen kommer det inte genast små nissar och gör vägarna körbara?

Inte nog med att jag förväntas vara synsk, veta var varenda liten fjällväg ligger, om det kommer att snöa i helgen, exakt vilka restauranger som är öppna och när dom har öppet, den exakta körtiden till Mora, vilka sjöar man får fisk i, var man kan köpa en två meter lång scartsladd (eftersom att vi bara kunde erbjuda en fem meter lång och den var minsann alldeles för dyr) och om det ska bli varmt imorgon, nu ska jag leka vädergudinna också.

Vad är det för fel på mänskligheten?

En scout är alltid redo!

Fjällvandring får mig alltid att känna mig outhärdligt präktig. Man är friskig och hurtig och guuuuuud vad härligt det är att vara ute i natuuuuuuren. Ordentligt påklädd, dyrt underställ som aaaandaaaas, rejäla vandringskängor, pannband (ingen vill ju frysa om öronen), riktiga byxor, funktionsstrumpor, vindtät regnjacka... och så det absolut präktigaste som finns: ryggsäck. Jag vet, ryggsäck är ergonomiskt och det bästa sättet att bära med sig saker, men den får mig att känna mig som en tönt. Praktisk och rejäl. Den här gången knäppte jag till och med midjeremmen. (ohwhynotjustkillme)

Ett tag använde jag till och med ryggsäck till jobbet och min rygg tackade mig säkert men jag stod helt enkelt inte ut med mig själv. Jag klär mig varmt och bär ergonomiska men fula skor på jobbet, det får faen räcka.

fnissss

Buss, Växjö

Det är sent på kvällen och en tjej ~20 sitter och äter en baguette. Vid en av hållplatserna ser chauffören detta och han går med bestämda steg fram till tjejen.
Chauffören: Ingen äter på min buss! Hoppa av eller släng mackan!
Tjej (suckar): Du, jag har jobbat sedan tio och har varken ätit lunch eller middag. Jag har just nu extrem mensvärk och du bör även vara medveten om att man får PMS på köpet. Min pojkvän gjorde slut med med igår och min katt hatar mig just nu. Får jag fortsätta tröstäta på min baguette eller vill du att jag ska hoppa framför bussen istället?
Chauffören blir tyst och går tillbaka till förarsätet.




tjuvlyssnat såklart.

älskade fjäll. (och älskade besökare)

lite färgfusk här

Gårdagens fjälltur alltså. 

boy, don't even try to touch this.

Jag tycker inte att låten är direkt jättebra, men det här framträdandet är ju bara helt jäkla m-a-k-a-l-ö-s-t.

a pirate's life for me.

Hej.

Lite stelt, huh?

Huuursooomheeelst, jag har haft en mycket trevlig tisdag. Helt oerhört bra faktiskt. Började med lite plugg (avslutade kapitel fyra, ni vet centralprocessorn och allt det där), körde en telefonupdate med min kära sambo (eller combo ellervadmannusäger) som numera är min särbo eftersom att hon befinner sig i Stockholm. Sen kom pappa och Alma och så åt vi lite lunch, sen var det på med vandringskängor och upp för en backe! Med mycket flås (mina träningsvärkshärjade ben ville dö) kom vi upp, gick ca 13 kilometer, utvecklade en blåsa på varje häl (hur i helvete kan människor vandra i gummistövlar?!), Alma jagade lämmlar och sorkar (hon har glömt att hon är en älghund) och fjället var i största allmänhet så vackert som bara fjäll kan vara. Sista biten, alltså nedför backen igen, VET NI HUR ONT EN NEDFÖRSBACKE GÖR NÄR MAN HAR TRÄNINGSVÄRK? Ja, det vet ni säkert.

Lite återhämtning i soffan, snabbdusch, jag smörjde in mitt allergiska ansikte med hundallergener (smart tjej AB), middag på Gustav, vinkade hejdå till pappa.

Som avslutning på dagen... tadaaaaaa: Pirates of the Caribbean - On stranger tides. I samma sekund som jag gick ut från bion i maj så började jag vänta på dvdn. Loveit.

I'm in Miami bitch! (jo, man måste säga så.)

någon karibisk ö

Miami

jo... SJÄLVKLART gick jag och nynnade på den här låten hela tiden. (fast med bitch)

London

gråa, kalla, dimmiga, snöiga, ÄLSKADE UNDERBARA Sverige

Ahaaa, hade ju då bokat in två nätters mellanlandning i Miami, bodde på South Beach Hostel på Washington street, två kvarter från stranden. Delade ett fyrbäddsrum med en tjej från Ryssland som var i Miami för att plugga engelska och en tjej från England som hade rest runt i USA och nu var på väg hem.

Att komma till Miami var som att komma till himlen. Jo. Allting var så rent, luktade så gott och var bara så väldigt... snyggt. Husen, gatorna, bilarna, palmerna, art deco-arkitekturen, stranden, människorna, affärerna, restaurangerna. (Förstår inte varför jag fotade så lite?!) Missförstå mig inte, Ecuador var otroligt på alla sätt och vis och en helt oerhört fantastisk upplevelse, men efter två månader saknade jag verkligen snyggt (jaaa, kalla mig ytlig).

Jag strosade runt i två dagar, låg på stranden, tittade på människor, gick och gick och gick och gick, åt ceasarsallad, tittade på människor, åt ceasarsallad igen, shoppade på Lincoln street och Collins avenue, tittade på människor. Ah, affärerna. Victoria's Secret, Sephora, GAP... Mhhhm. Starbucks! Som sagt var, himlen. Och kan ni föreställa er hur sagolik ensamheten var efter två månaders konstant sällskap?

På eftermiddagen den 12:e var det dock dags att släpa min packning 16 kvarter och hoppa på bussen till flygplatsen. Hade en ledig plats bredvid mig hela flygningen till London (igen!), vacklade runt på Heathrow, drack en sista Starbucksockerbomb, fick lov att sova på en bänk för att sömnbristen och tidsomställningen totalt mördade mig. Några timmar senare landade jag i älskadeälskadeälskade Sverige. Möttes av pappa och faster och en förbeställd påse med plockgodis (som jag hade fantiserat om och noggrant komponerat i ungefär en månad.)


the end.