fredag, augusti 28

bon voyage!


08.09 idag fick jag ett sms.

"Anna! JAG ÅKER IDAG!"


Vart? Frankrike. Varför? Hon ska plugga franska och leva livet så in i helvete. Jag avundsjuk på gränsen till svartgrön och dessutom så sjukligt glad för hennes skull. Det här är tjejen som skrev det här inlägget. Jag kan inte ens med ord beskriva den konstiga relation vi har haft till varandra under gymnasiet, så om ni vill veta föreslår jag att ni läser vad hon skrev om saken för hon kunde förklara.

"Vi har olika intressen, vi dras till olika typer av människor, vi har olika värderingar och vi har oftast helt olika syn på mode. Du har gjort mig ledsen ett flertal gånger, jag har säkert gjort dig ledsen lika många. Vi kommer aldrig någonsin att bli bästa vänner, vi är helt enkelt alldeles för olika.

Men någonstans förstår vi ändå varandra.

Jag har känt dig i snart tre år nu och under den tiden har jag hunnit bli tokig på dig, förundrats över dig, älskat dig, hatat dig, bråkat med dig, haft djupa samtal med dig, skrattat med dig... och så vidare. Men en sak är säker, och det är att jag aldrig hade klarat de här åren utan dig. Om du inte hade funnits där, vem skulle jag då ha beklagat mig över alla skolarbeten med? Beklaga sig över skolarbeten kan man visserligen göra med vem som helst. Men man kan inte beklaga sig över att man får VG+ eller MVG- istället för MVG med vem som helst. Vissa saker förstår du som ingen annan."

Jag tror inte att jag kan säga att hon var en av mina bästa vänner under gymnasietiden. Men hon var definitivt den viktigaste. Jag tror att vi blev lite som systrar. Kanske för mycket som systrar.

Men Evelin, tre år på Hagagymnasiet hade aldrig varit så bra om du inte funnits där. Nu åker du till Frankrike i 16 veckor. Sen får du komma hem och ha msn-kurser med mig så att jag också kan åka till Frankrike och äta sniglar. Jag vet att du kommer att klara det här galant, du kommer att lära dig sjukt mycket franska och du kommer lära dig massor av andra saker och framför allt, ha så jäkla roligt.


Au revoir, bon voyage, a bientôt, bien le bonjour à Paris de ma part, och allt sånt där.
-

1 kommentar:

Evelin sa...

TACK Anna. Jag börjar nästan gråta (till mitt försvar kan sägas att jag är ganska lättrörd för tillfället).

Systrar, eller ett gammalt par. Som någon sa en gång, Elin W tror jag. Haha.