låtutmaningen, dag 2

min hatlåt. Jag ägnar inte särskilt mycket tid åt att lyssna på musik jag hatar, så jag vet inte riktigt, men okej. Den här gillar jag verkligen inte. Jaha, och varför nästanhatar jag en totalt harmlös låt som denna? Jo, just för att den är så förbannat harmlös. Bon Jovi var min inkörsport (=väg till upplysning) till rock, det var bandet som fick mig att förstå att det fanns något större än intetsägande pop, något som rev i hjärtat och fick kroppen att vibrera på ett nytt sätt. Dom blev mina gudar och jag insåg att musik kan rädda liv. Och ett band som haft förmågan att omvända människor med sin musik ska inte börja göra töntig halvcountry! Jag förstår att musiker som varit stora sedan mitten av 80-talet vill förnya sig och prova nya vägar, men om ni lyssnar (och lyssnar) på (till exempel) den här, då förstår ni att jo, det var fan så mycket bättre förr.