Okej, några filmer jag checkat av på "måste se"-listan senaste dagarna;
500 days of summer; Söt liten pop-pärla, perfekt indieromantisk komedi. se
Vicky Christina Barcelona; Besvikelse. Inget särskilt som fångade mig. Ett fint Barcelona, vacker spanska, en sexig Javier Bardem och en eldig Penélope Cruz, men det räckte inte.
La vie en rose; Sevärd historia (Édith Piaf), helt chockerande bra skådesspeleri av Marion Cotillard och så all denna underbara franska.
The boat that rocked; SÅ SJUKT BRA. Musiken, karaktärerna, storyn, skådesspelarna, 60-talet, dialogen. Alldeles fantastiskt underbart skruvad.
Brustna omfamningar (Los abrazos rotos); Mjaaa. Vet inte riktigt. Inte slöseri med tid men inte heller en film man absolut inte får missa. Se hellre Att återvända (Volver), Almodóvars senaste film innan den här.
Pans labyrint (El labyrinto del fauno); Hade väntat mig mer skruvad fantasy än spanska soldater, men det var okej. Stundals sjukt nagelbitande och en gång kröp jag ner under filten och önskade att jag hade någons hand att krama sönder. (fast då är jag ganska lättskrämd)
Två engelska, en litelite spansk men mest engelsk, en fransk och två spanska. Oh how I love these languages.
-
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar