backstage

Bakom kulisserna på mitt kära statoil. Det är lilla jag som står där borta i kassa 1, iklädd svart pikétröja istället för ful och obekväm statoilskjorta (vi har kampanjtröjor för melodifestivalen och är helt saliga över att slippa dumma statoilskjortor). Igår var sista kvällen innan helvetet bryter loss, nu kör vi SPORTLOV. Förlåt, men fyfaaan, det säger jag bara. Egentligen är det bara skönt att det rullar igång igen, för januari har varit alldeles för lugnt, men ett litet helvete är det ändå. Sportlov = panik så fort man ska in på Ica, fullt kaos på Experiumparkeringen, fullt med livsfarliga turister i backarna. Sportlovsgäster tillhör tyvärr inte den trevligaste kategorin heller, allt ska lösas på två sekunder och det är JAGJAGJAG som måste få hjälp först, MITT problem är hundra gånger viktigare än alla andras. Awfully true story.

Jag gissar på att det är full rush nere på jobbet just nu, och telefonen har troligtvis ringt helt galet på morgonen. -20 grader = "OJ, nejmen bilen startar inte nu när vi ska åka hem, vad gör vi då? ringer till falck såklart!" Vi har klarblå himmel och sol för tredje gången i rad, och igår slutade det äntligen att blåsa. Fast, dagens -20 var väl lite väl aggressivt kanske, och i byn hade dom -32 i morse. Jag dricker kaffe i pyjamas, ska iväg och träna om en stund och sen kasta mig in i hetluften och jobba 15-24.


Allt jag ville säga var väl egentligen, SPORTLOV, BRING IT ON. Nu ska vi springa i tre veckor och le käkarna ur led. peppppp