måndag, november 1

hej fran Montañita igen.

Har Blondinbella och Nils gjort slut!? Och hon har kopt en egen lagenhet!? HALLA, ni maste ju rapportera sana har varldsomvalvande handelser! Alltsa horni, det har ar verkligen inte okej. Jag ar verkligen besviken nu. Det ska ni veta. Mycket besviken.



Forovrigt kan jag meddela att solen fortfarande inte visat sig i Montañita, himlen ar konstant tackt av en tjock gra molnmatta. Vi haller pa att ga upp i atomer av rastloshet och trakighet. Jag vill aka hem, nuuu. Jag ar klar med Ecuador, jag vill aka hem och slanga papper i toaletten och dricka vatten ur kranen och prata svenska tills tungan domnar bort. Jag vill inte bo i en ryggsack, jag vill hem till min garderob, jag vill shoppa, jag vill krama min familj, jag vill dammsuga och byta sangklader och ha trakigt.

Jag ar en bekvamlighetshemmaalskande tont. JA. Jag ar ingen cool backpacker. Det finns inte en milliliter "hippie-flum-tadagensomdenkommer-ochsavidare"-blod i mig. Resa och upptacka och uppleva - jatack. I kortare format. Alltsa, den har resan har varit fantastisk. Den ar fantastisk. Jag har inte angrat mig en sekund. Och nu vet jag vem jag ar, en bekvamlighetshemmaalskande tont. Fint att ha det klargjort.


Ska surfa om en timme. Hjalp! Har surflektion imorgon ocksa, och pa onsdag hoppar vi pa buss for evighetslang resa tillbaka till Quito. Forresten sa far ni inte bli oroliga nu och tro att jag kommer grata varje dag av hemlangtan. Det kommer jag inte. Det ar ingen ledsen hemlangtan, det ar en kliande ivrig hemlangtan. Jag ska ta tillvara pa den sista veckan, jag lovar. Och har ju Miami kvar!


ses snart,

tjiiiiing

1 kommentar:

Anonym sa...

Hej Anna
Inte är du en helt vanlig hemmatjej. Det kan du försöka att lura i ngn annan. Det du just nu är ute på är ett stort äventyr. När du väl kommit hem och landat så kommer du att minnas allt kul och spännande som hänt.
Här hemma har vi just avverkat ett höstlov. Hälsat på morfar Erland och ska snart göra en delikat middag. Tacos!!!
Inväntar "din" familj då detta är vår sista kväll i Dalom.
Pussar och kramar från oss alla. STABM